Här har ni mig

Sent en höstkväll i slutet av oktober år 1997 hände något otroligt. Stockholm stad var inne på sitt sista andetag innan mörkret och kylan skulle ta över för de närmsta månaderna. Människorna gick som i trans och drömde om tider då allt inte kändes så tungt. Men som sänt ifrån ovan kom det ett litet solskensknippe som skulle ljusa upp tillvaron för dem alla. Hon hette Ebba Klara Maria Lagerquist Melander och var väl kanske inte alls så fantastisk som jag nu fick det att låta. Inte alls faktiskt, hon var nog rätt medelmåttig på alla sätt. 
 
Men det stoppade henne inte ifrån att drömma om att hon var extraordinär och skulle bidra med otroliga saker till världen och vara avgörande för människornas överlevnad. Varje dag fantiserade hon om alla fantastiska resor hon skulle göra, vilken framgångsrik profilierare och konstnär hon skulle bli och kanske mest av allt: hur hon abslolut inte skulle bli som alla andra. Sen blev hon utbränd och drömmarna krossades som ägg från en skyskrapa. Istället för att ta sig till toppen fick hon istället kämpa hårt för att bara hålla sig över ytan. Alla fantastiska saker och upplevelser hon ville vara med om fick istället bli inspirerande blogginlägg och skrivbokssidor. Ergo, det ni ser just nu.
 
Så välkommen till en sliten bruttas drömmande. Lite resor gör jag fortfarande, men mest förlorar jag mig i inspiration för inredning, skönhet och allt kreativt som existerar. Jag har fortfarande inte en aning om hur jag vill ha mitt liv nu förutom att jag börjar förstå att jag kanske inte klarar allt det där jag velat klara. Iallafall inte just nu. Så jag får nöja mig med att leva mitt liv med fantastiska vänner, en otrolig sambo och den finaste lilla katten på jorden. Blandar min inspiration med lite inlägg om psykisk hälsa och fundernigar jag har. Hoppas ni vill hänga med, om inte så kommer jag iallafall fortsätta blogga så det så.