Självmedicinering och missbruk

Självmedicinering är otroligt vanligt när man mår dåligt, antagligen vanligare än att inte göra det. Dock kan det ta form på väldigt många sätt. Vissa brukar droger eller missbrukar sex, andra äter för mycket eller flyr verkligheten genom spel eller liknande. I princip allting som man mår bättre av och som man gör så fort man mår dåligt är självmedicinering. Det behöver inte vara dåligt! Till exempel så promenerade jag väldigt mycket när jag mådde dåligt under min sjukskrivning, och det gjorde att både mitt psyke och kropp mådde bättre så länge det inte blev på en onormal nivå. Och jag tror att det är oerhört viktigt att hitta sådana saker man kan använda som ångestdämpande när man vaknar med det där trycket i bröstet. Man behöver veta att det finns något som iallafall får en att må en aning bättre, att mörkret inte kommer vara lika mörkt och tungt för alltid.
 
Men ofta lutar människor som mår dåligt sig mot en form av självmedicinering som inte ger något positivt över huvudtaget, utan rent av kan få en att sjunka ännu djupare och göra det ännu svårare att ta sig upp ur det där tryckande mörkret. Jag har haft både alkoholmissbruk och drogmissbruk i min närhet där människor jag bryr mig fruktansvärt mycket om inte kunnat se någon annan utväg än dessa saker. Jag skulle aldrig i hela mitt liv döma dom för det, jag vet hur det känns att vara där ensam och omgiven av total hopplöshet och greppa efter första bästa utväg. Jag tror att jag mest haft tur att alkohol inte fått mig att må bättre och att droger inte funnits tillgängliga för mig när jag mått som sämst, då har jag istället varit tvungen att luta mig mot andra saker som inte skadat mig på det sättet. 
 
Dock har jag inga som helst problem med att tänka mig in i hur lätt det skulle vara att självmedicinera genom till exempel alkohol eller droger, och jag förstår genast att detta är så mycket större än vad människor förstår. Många tycker att de som har ett beroende eller nyttjar olika beroendeframkallande har valt detta själv och får därför skylla sig själva. SÅ JÄKLA FEL! För vissa människor kan detta ha varit ha varit det enda som fått dem att fortsätta ett tag till istället för att ta sitt eget liv, och vad är då bättre? Om människorna i min närhet som har eller har haft dessa missbruk inte skulle funnits här idag om de inte vänt sig till dessa gift, då är jag tacksam att dom gjorde det valet.
 
DOCK, så behöver detta samhälle bli så mycket bättre på att hantera och förstå människor som mår dåligt så att de kan få professionell hjälp innan de hittar egna sätt att hjälpa sig själva. Men det blir inte lättare att prata om sitt mående eller missbruk om människor möter en med en dömande och kall inställning. Jag vet att det är oerhört lätt att hata en förälder som väljer alkoholen före sitt barn eller en vän som man gång på gång måste lyfta ur skiten, men försök istället att ha medkänsla och be andra människor om hjälp att hantera situationen för dessa människor kanske inte kan hjälpa sig själva på samma sätt som att en arbetsnarkoman inte själv förstår att hen jobbar för mycket. Snälla ha empati och öppna er lite, det kunde lika gärna varit du. 
 
Sen måste jag bara säga att jag inte på något sätt är utbildad eller professionell inom dessa områden på något sätt. Jag talar bara av mina egna erfarenheter och tankar, alla tycker olika och det är något positivt. Kram ♥
 
 
 
Funderingar / Tankar | |
Upp