Att ha nerverna utanpå

Usch nu är jag inne i en rätt jobbig period. Jag vet inte om det kan ha att göra med jag slutat med både mediciner och p-piller eller om det har att göra med något helt annat. Men jag känner mig ungefär som att jag skulle ha PMS hela tiden, fast inte bara den irriterade känslan. Som att alla känslor ligger två mil närmre till hands än de gjort tidigare. Det är knappt så att jag har kontroll över mig själv. Jag blir påverkad av min omgivning på ett helt nytt sätt. Vad folk säger och tycker når mig mycket djupare, sorgliga saker får mig att kippa efter andan av smärta och läskiga saker paralyserar mig på ett helt nytt sätt. Jag känner mig ungefär som ett öppet köttsår, eller som att jag skulle ha varenda nerv i hela kroppen utanför skinnet och den barriär som annars brukar tona ned och göra reaktionerna mer logiska är borta. Det är läskigt tycker jag. Att inte ha kontroll liksom. Det är svårt att komma på något att göra åt det också. Det enda jag kan tänka mig hjälper är att göra fysiska saker som också kräver lite tankeverksamhet, och att omge sig med sånt som är tryggt och upplyftande. Så det ska jag väl försöka göra nu då. Kampen mot ångesten är konstant.
 











Kom ihåg mig?
Välkommen du fagra människodjur! Jag heter Ebba och är glad att ha dig här. Denna lilla blogg är en fristad där jag häver ur mig allt som jag drömmer och fantiserar om, bjuder på inspiration och delar med mig av lite tankar. Inte så mycket om vad jag har för mig för det är enligt mig inte särskilt intressant. Hoppas du vill stanna! Skulle bjuda kaffe om jag kunde.

HannaVic logotype