ebbaklaramaria

Efter två månaders stenhårt slit har jag äntligen kommit i ordning lite i mitt nya hem. Detta är första gången någonsin som jag bor ensam eftersom jag flyttade ihop med min kille när jag var 17 och bodde hemma. Så det har varit en extremt stor händelse att både separera fysiskt och psykiskt från honom, men hundra procent vad jag behövde. Jag har aldrig känt mig så stark och trygg och hundra procent mig själv som jag gör nu. Det är svårt att se hur mycket man anpassar sig efter någon och offrar av sig själv medan man fortfarande är kvar i förhållandet, men jädrarns vad jag har har växt på bara den korta tiden jag varit själv nu. Jag har ju många år av psykisk ohälsa och stressjukdomar bakom mig som gjort att alla drömmar och mål i livet jag har haft har fått läggas på hyllan eller helt slängas i soptunnan, men som jag nu inser att jag absolut kan ta upp igen. Det är en sån fin känsla att känna att man fått hela sitt liv tillbaka. Jag mår bättre nu än vad jag gjort någonsin tror jag. Inte för att jinxa det eller så, men jävlar vad lycklig jag är.

Min ettåriga utbildning inom återbruk tog slut nu innan sommaren och trots att jag trivdes så grymt bra där och hade önskat mer tid så känner jag mig ändå redo för nästa grej liksom. Jag har sommarjobbat lite med att sortera paket på UPS under den här sommaren och det har varit perfekt verkligen, roliga kollegor och lagom jobb på alla sätt. I höst ska jag sedan fortsätta med ett projektår på 50% som är baserat på förra året där jag ska pyssla med ett endaste återbruks-projekt hela året, men det kan jag berätta mer om lite senare. Sedan ska jag gå en distanskurs i Grafisk Kommuniukation, också på 50%, och sedan en kurs på 25% som min lärare jag hade förra året har som heter "Från klimatångest till handlingskraft" vilket också ska bli underbart. Jag ser så fram emot skolstarten! Det mesta av plugget är också på distans så jag tror att jag skulle kunna få in någon liten tågresa ut i Europa också, men vi får se. Jag är så taggad!