Antidepressiv medicin

Jag har ätit antidepressiv medicin till och från i flera år nu och jag tänkte att jag skulle berätta om mina erfarenheter. Någon av er kanske har fått det förslaget från en doktor eller bara allmänt funderat på det. Then this is for you!

Så fort jag nämner för någon att jag äter antidepressiv medicin så hajar dom till lite (eller blir jättelättade och säger att dom själva också gör det). Det tror jag beror på att just sådan medicin förknippas med människor som man sett på film som står vid tågrälsen varje dag och vill hoppa, eller som inte duschar eller byter kläder och bara ligger i en soffa i ett stökigt hus hela dagarna. Men det är ju inte alltid så verkligheten ser ut. Visst, jag har varit väldigt djupt nere och inte velat leva längre och knappt orkat ta mig upp ur sängen. Men så behöver man inte ha det för att få antidepressivt utskrivet. Jag började till exempel äta det igen när jag var utbränd och hade utmattningsdepression vilket egentligen bara var att jag var extremt trött och utpumpad på alla sätt och vis. Då behövde jag liksom en "push" för att orka jobba med mig själv och må bättre igen. Sen kan vissa vara deprimerade utan att de ens vet om det själva utan bara tror att det är trötthet eller kanske dåligt självförtroende. Det behöver alltså inte vara så att man ska vara redo att ta sitt liv eller inte kan se någon mening med livet. Depression kan se ut på så otroligt många sätt! 

Dessutom behöver det inte vara just depression som man äter antidepressivt för. En stor anledning till varför jag äter det just nu är min panikångest. Jag får knappt panikattacker överhuvudtaget nuförtiden medan jag inte ens kunde handla i en mataffär eller äta på ett café förut. Det är otroligt skönt! Men en ännu större anledning till att jag äter sån medicin just nu är faktiskt min mage. Jag har IBS och massa andra magproblem som gör att jag inte kan gå en en endaste dag utan att ha fruktansvärt ont eller må väldigt illa, om jag inte äter antidepressiv medicin. Det är väldigt känt att magen hör ihop med psyket men jag kunde aldrig tro att det kunde göra sån här skillnad! Förut var jag i princip helt handikappad, medan jag nu kan äta nästan vad som helst utan att min mage ens reagerar. Hur underbart som helst! Så om någon av er som läser detta har IBS eller bara allmänt mycket magproblem, så borde ni verkligen ta upp möjligheten med antidepressiv medicin med er doktor. Det kan förändra ert liv! Sen får ni verkligen inte tveka att höra er till mig om ni undrar något eller om jag kan hjälpa till med nåt! 

Så alltså är inte antidepressiv medicin, eller "psykmedicin" något konstigt eller ens ovanligt idag. Hur många som helst äter det och det beror inte alls vara så dramatiskt. Vissa äter det en period i livet, till och från som mig eller till och med hela sitt liv. Det är olika! Man kan aldrig veta vad en människa brottas med i sin hjärna eller hur någons kropp reagerar på det. Så var ödmjuka mot varandra. Kram!